Rädsla

Det finns få saker jag är rädd för. Har alltid varit rätt så härdad. Är varken rädd för konstiga djur eller livet slut. Så klar är det ju många saker som jag likt många andra kanske inte uppskattar. Typ mörkar skogar på natten eller våldtäktsmän. Oftast i mitt fall så handlar det om att jag är rädd för att bli rädd. Känna paniken och blodet rusa genom kroppen. Att man får lite svårt att andas och blir paralyserad. Det är vad som är obehagligt med att bli rädd den kroppsliga reaktionen.

Den här veckan är jag rädd för människor. Har aldrig varit det förut med på grund av vissa omständigheter har jag blivit rädd. För att gå själv ute på kvällen bara korta streckor. Med rädslan kommer även paranoian. Varför tittar människor så här på mig är det någon av er som har försört allt. Är det du vem är det, vad finns du? Hatar att känna mig hjälplös och rädd för bilar på parkeringar möten med cykeln. Det har varit en hemsk vecka men som de säger i kanske världens mest peppande låt. What doesn't kill you make you stronger stand a little taller doesn't mean I am lonely when I am alone. Peace ! 

Förlåt för att jag aldrig har sagt förlåt

Ny energi

I onsdags på eftermiddagen så begav jag mig tillbaka till mitt hem. Knäppt att man liksom har varit borta så himla länge från allt och hunnit både vara i Berlin, Stockholm och Göteborg. I bland är effektiviteten en av mina främsta egenskaper. 

Väl här igen sprudlar kreativiteten och härliga upptåg. Så himla skönt att vara i skolan och jobba och fixa hela dagar och på kvällarna ha fina middagar och roliga dansanta nätter. Trivs förträffligt bra helt enkelt. Med massa nya idéer och planer tar jag mig nu an den tyngsta perioden på skolan. Känns på något sätt väldigt lugn ingen stress eller ångest vilket annars dyker upp i alla dess former. Är ju mycket som ska ske och som är viktigt det näst följande veckorna men känner mig mest bara peppad. Förhoppningsvis blir det inga jag spyr på allt och jag är sämst inlägg denna vinter. Håller tummarna för det i alla fall !